No title. Bara äkta.

Hej.

Jag bor numer i Berlin och har köpt en lägenhet på Oranienburger Straße. Jag hänger endast på White Trash Fast Food, Picnic och Rio. Helt enkelt där det bjuds spänning. Jag skriver - precis som alla andra svenska typer här - en blogg. Gå gärna in och följ den. Den är jättespännande.
Eller nej förresten. Jag bor i London och formulerar mig själv bara utifrån ett svenskt perspektiv. Jag är allt det du inte är. Jag skriver en blogg.
Den är jättesprängande.
Eller nej förresten. Jag bor i Sundbybergs Centrum och koketterar lite med min arbetarklassbakgrund. Jag formulerar och identifierar mig själv med ansats enbart i andra, och enbart utifrån hur jag själv inte vill vara. Jag skriver en blogg. Läs den.
Den är jättespännande.

Jag hänger bara på Spymlan, Riche och Debban. Hänger med typerna kring Fritz C. Allt annat vore förkastligt. Och pinsamt.

Det är viktigt för mig med ett rejält nätverk. Åh, Gud, jag tackar dig, Gud, för nätverkens inträngande verklighet i mitt liv.

Det är viktigt för mig att ta tuffa foton - av mig själv, gärna bredvid lika tuffa typer, på festival, i spenaten, i Berlin, i Dantes elfte helvetesnivå. Bara så att det finns material till min My Space-sida (www.myspace.com/freddao) så att jag kontinuerligt kan byta foton på mig själv, så att alla ser att jag aldrig stelnar, aldrig sitter fast, att jag alltid allltid alltid alltid är på väg. Åtminstone någonstans.

Jag körde helveteskörning (i betydelsen, shit vad jag körde alldeles för fort, och shit vad jag körde alldeles för konstiga omkörningar, och shit, borde jag inte ha blivit av med körkortet idag? Snuten kollade ju ändå in min bil, och jag som åkt fast för rattfylla på moppe och allt, och i bilen hade jag en av mina bästa vänner och hans tjej, och jag har slutat bry mig om huruvida jag dör eller inte och när jag kom hem insåg jag att det gällde ju dom också, men så tänkte jag "Insha'Allah", ni vet. Jag körde förbi minst 100 husvagnar. Och vi pratade offentlig konst igår. Jag älskar offentlig konst. Därför att folk är alltid så jävla jävla arga om det inte är någon menlös byst av Astrid Lindgren. Men jag älskar offentlig konst som folk kukar ur på. Som Marianne Lindeberg De Geer. Hon är min hjälte på den himlen.) mellan Öland och Stockholm för några timmar sen.

Det var sjukt bra att komma ut i den äkta spenaten. Långt bort från skådespelare, artister, mediahoror och anhängarna. Komma ut till en stuga som ligger precis vid stranden, men enorma panormafönster ut mot horisonten.
Jag var nykter. Vet inte när jag senast varit så nykter.
Jag har varit nykter sen förra måndagen. Rekord. Sen jag var 18.

Alltså, rekordet har hållit sig sen dess.

Vi plockade svamp. Stolt fjällskivling. Jag köpte Äkta Öländsk Bourgogne-tryffel. Vi hittade en vingård som gjorde Öländskt vin. Vi drog till ett ställe som gjorde egen getost. Jag har ätit Norra Europas godaste Kroppkakor. Vi handlade på gårdsbutiker. Man vet inte vad det är om man inte vet vad det är. Vi köpte sjukt färska rökta räkor. Makrill och torsk. Färskpotatis från bonden runt hörnet.
Vi stack ut och joggade klockan halv tio i fredags kväll. Vi badade ((inte jag) när vi kom tillbaks) i ett ljus som jag aldrig har sett lysa ur Humlegården. Och jag tänkte flera gånger. Nu kanske det är dags.

Sen tänkte jag: Inte än. Måste försöka krossa den där jäveln som hänger som en svulst i själhelvetet.
Men när jag tänker igenom allt vet jag inte längre vad som är vad. Vad är egentligen konventionen?

Jag tror att det finns knark i spenaten. Påminn mig om att aldrig mer åka dit.