Manlighet

Jag arbetar just nu på en redaktion där vi bara är killar. Vi har arbetat ihop i tre och en halv dag. Och jag kände mig ganska lugn på att det inte skulle komma att bli fotbollslag av det, jag menar, vi arbetar ju med media, är ganska med i debatten och försöker att inte släppa lös de inlärda ishockeyspelar-kommentarerna. Det var i vilket fall vad jag trodde.

Men, tji fick jag.

Det började lite lätt med ett skämt om snaggade butch-feministiska flator i militärkläder, i morse. Jag tyckte att det var lite plumpt att komma från just den personen, men tänkte, det räcker väl med att jag låter mitt stela leende prata.

Men det fortsatte. Vi har lite svårt med idéerna ibland, vi är inte så synkade, så våra spånsamtal fastnar då och då. I en av de här fastkörningspauserna säger en kollega: men kan vi inte bara skita i gästerna vi har i morgon och bara ta hit brudar. Fan vi skulle kunna ha en wet t-shirt contest. Ja, sa den andra kollegan, jag vill se bröst.
Och så fortsatte dom.

Jag vet inte riktigt, det kanske hade varit roligt om dom hade varit uppriktigt ironiserande, om vi inte bara var killar och jag inte hade känt doften av svettiga benskydd igen.
Så jag sa: Ä, men, ärligt. Jag tror verkligen att vi skulle behöva könsbalansera den här redaktionen lite. Trodde aldrig jag skulle höra sånt från er.
Och fick det mycket häpnadsväckande mothugget: Sluta vara så jävla politiskt korrekt. Du tycker att det här är lika kul som vi.

Är det bara i manliga bastiljoner sånt här inträffar, eller är tjejer med om samma saker? På jobbet?

Och nej, förresten, så att vi har det så att säga klart för oss: det som hände idag är inte vad jag menar med att krossa konventionerna.