Misantrop. Igen.

Det började så bra. Jag var sugen på att städa, diska, dra upp gardinerna, gå med tomflaskorna, laga mat för första gången sen jag lånade sjukt mycket pengar av banken. Jag gick till ICA Maxi, för det är den enda affären i Sundbyberg som har fina grönsaker.
Jag skulle ha ätit på restaurang idag igen. Jag ska aldrig mer gå till ICA Maxi. Jag måste hädanefter bara handla i Hallarna eller på NK's mattorg. Eller på Cajsa Varg.
För bland storpack familjechips, 6 pack 3-liter coca cola, köp 3 stövlar för samma pris som 2, jätteförpackningar med kött, kött, kött, europas längsta godiskdisk, 3 kilos förpackningar med bacon, stekpannor, hembakade tårtor, kakor, självplock, bizarrt stora nacho-chips-påsar gick förorten.
Dom drog på så stora kundvagnar att dom inte skulle fåt in en i min lägenhet, dom måste ha så stora för att få plats med alla familje-, jätte-, stor-, flerpack. Framför vagnarna fanns plastbilar som snoriga barn satt och grät i. Jag hörde dom trots att jag höjde Cut Copys "Glittering clouds" så att huvudet höll på att sprängas. Om och om spelade jag den.
Samtidigt som jag var livrädd för att ta av mig lurarna vill jag bara ställa mig och skrika: alla kommer dö i cancer eller fetma och ändå håller ni på och försöker döda den sista gnista liv som knappt finns i era själar. Gå inte ut till volvon igen. Ha inte pliktskyldigt sex om ni ens har något. Sluta titta på TV hela dagarna. Sluta vara rädda för det som ni inte är vana vid. Bränn upp era fula radhus.

Så blev jag misantrop. Igen.

På vägen hem blev jag jagad av en kråka. Jag fattar inte vad fåglarna vill mig för ont.