Jag träffade ett gammalt ligg (OBS! Det var faktiskt hennes eget epitet på sig själv) på Kvarnen igår. Hon var ganska besviken på mig. Tyckte att jag var känslokall. Hon sa till och med att hon hade känt sig utnyttjad. Varför, undrade jag. Du bjöd inte ens på bröd på morgonen, sa hon. Det kanske inte var så konstigt eftersom vi var hemma hos dig, sa jag. Dessutom finns inte frukost i min sinnesvärld, så även om vi hade varit hemma hos mig så hade det inte blivit något bröd, fortsatte jag.
Hur det var så fastnade vi i den där analysen. Jag tyckte att det var skitjobbigt att hon hade känt sig utnyttjad. Och hon sa att hon aldrig hade känt sig så med någon annan. Och tyckte att det var extra konstigt eftersom jag kallar mig feminist. Vilket var som att hälla salt i mina öppna sår.
Sen kom vi fram till följande: hon hade under inga omständigheter velat ha inlett något alls som skulle vara mer seriöst med mig då. Det var likadant för mig. Hon ville ha hud och närhet och sex. Lika för mig. Så vari låg utnyttjandet?
Jo, kom hon på strax, hon är van vid att killar som ligger med henne älskar henne och avgudar henne och blir jobbiga efteråt. Ska ringa och försöka boka in dejter o.s.v. Det här gjorde inte jag. Inte alls.
Och då kände hon sig alltså utnyttjad.
Skönt för min skull så tog hon tillbaks det hon hade sagt lite.
För mig var det så här: hon verkade vara en stark tjej som visste vad hon ville och tog för sig av det hon ville ha. Jag blev uppraggad, vi hade kul och sen var det inte mer med det. Men konventionerna - hennes alltså - gjorde att hon kände sig utnyttjad.
Nåväl, vi skiljdes i samförstånd. Jag och mina vänner efterfestade, jag somnade ifrån och har nu fått min soffa.
torsdag 5 juli 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar