Midsommarn kan väl bäst sammanfattas med att det där att leva utanför normen är rätt svårt. Eller enklare:
"Det finns ett fängelse som alla känner
det finns ett okänt fängelse på okänd ort
Det finns ett galler bakom vilket alla törstar.
Ett galler finns som själv att törst förgås.
Det finns ett fängelse för alla båtar.
Det kallas havet av de evigt fångna.
Det finns ett fängelse för alla hav.
Havets stränder håller havet fånget.
Det finns ett fängelse som alla känner.
En frihet finns som alla anar.
I mitt eget häkte är jag låset.
Jag är min egen frihets nyckel.
Vem vet vad frihet är, Birgitta,
om icke den som älskar gränslöst?
Något äger alla som måste älskas.
Alla vill bli älskade för det de inte äger.
Gräset för sin resning, för sin mjukhet stenen.
Natten för sin grynings skull, dagen för sin skymning.
Näktergalen vill bli älskad för sin skönhet.
Varför jag vill bli älskad vill jag icke veta.
Vi driver frysande mot nakna öar.
Där är en strand som man skall beträda ensam.
Där är en frihet, för stor för alla.
Vår största frihet heter ensamheten.
Den största ensamheten kallas döden.
Där löper alla broarna tillsammans.
Där flyter alla öarna ihop.
Där finns det enda alltid klara, alltid stilla havet,
som aldrig längtat vågor.
Av tårars klarhet är dess klarhet lånad,
av deras vemod vilka älskat ensamt.
Inte skall Birgitta gråta
för det klara havets skull.
Först i den största ensamheten
skall vi äntligen få mötas"
Så där ja, dagens prettokvot är fylld. Nu är det bara att bli väldigt full som återstår.
Ledsen för inlägget, kan kanske bara var en enda person som fattar.
Det var hur som helst Dagerman, valda utdrag ur "Birgitta Svit".
lördag 23 juni 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
våga bara tystna där fredrik. våga bara.
Kontemplation är en dygd. Och rent av nödvändigt ibland.
Skicka en kommentar