Anaıs Nin

Jag har precis haft en timmes långt telefonsamtal med en person som kanske måste vara världens smartaste. Att jag tycker att hon är världens smartaste beror inte bara på att jag inte någon gång tröttnade på att prata i telefon under samtalet. Utan på allt det där hon sa.

Hur som helst - hon har ett alldeles speciellt litet gäng som hon hänger med som jag ska försöka beskriva. För gänget är väldigt inspirerande - och ganska lika såna där sammanslutningar som brukar komma ut med generationsartade stordåd ibland. (Men som också har varit ganska destruktiva). Ni vet hela beatgänget. Ginsberg, Burroughs, Kerouac. Men även Agueli, eller Joyce, eller Dylan Thomas för all del. Crewet kring Strindberg eller nissarna i Paris i slutet av 1800-talet.

Nåväl.
Hon jag snackade med och hennes gäng: Jag känner dom inte, men det verkar finnas en höjd att pröva det nya. Det verkar finnas en höjd att snacka på riktigt. Och leka jävligt mycket. Och sen producera något bärkraftigt, eller åtminstone något som förändrar något litet. Men till skillnad från alla män här ovan, så är det kvinnorna som verkar vara de drivande.

En av hennes polare - som skriver bloggen http://schmarro.blogspot.com/ - tror jag kommer att se ut som Alice Springs (June Newton) när hon är 60 bast. Och det är en stor komplimang. Med den skillnaden att varken hon, eller någon annan tjej i det gänget kommer att vara lik June i sättet och uppoffringarna.
Det är antagligen killarna som kommer att stå för den biten: När June och hennes man Helmut hängde runt så menade Helmut jämt och ständigt att inget fick komma ivägen för hans fotografi. Jag kommer inte att bli förvånad när jag hör något liknande från "gänget". Men med skillnaden att det inte kommer att röra fotografi. Och det kommer inte att vara en snubbe som säger det.

Det har ändrats, alltså. Kanske bara i det här specifika gänget. Kanske bara den här särskilda sommaren. Skit samma. Just nu känns det bra, det känns som om att anarka-kampen har gått ett steg framåt från att sy egna trosskydd (som vi höll på med i vår grupp -92). Det känns som om att det är killarna som kommer att liknas vid Nora Barnacle, Siri von Essen, Caitlin MacNamara eller Carolyn Cassady. Kanske, fast ändå kanske inte, men kanske ändå är det är vi killar som kommer att stå för det som kvinnorna gjorde då. Med den extremt stora skillnaden att vi inte kommer att skriva Märta Tikkanens "Århundrades kärlekssaga".
Varken symboliskt eller bokstavligt.