Måndag:
Jag vaknade och insåg att allt hade vänt. Jag var helt lugn, lycklig, närvarande, utsövd. Och ytterligare en dag på dromedar, rakt ut i öknen, på sanddyner och allt var sand hela vägen till horisonten och hjärtat slog sakta, tyst och det var så vackert och jag fick färg, färgseende, harmoni.
Jag vet att det låter helt new age-igt, men det var VERKLIGEN så.
tisdag 20 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar