söndag 14 oktober 2007

Ett slags hommage

Min bäste vän är i Tunisien för att lära sig arabiska. Varje dag pluggar hon en timme tillsammans med en muslimsk kvinna som gör hennatatueringar på byns kvinnors händer och som inte pratar något annat språk än franska - och arabiska, såklart. Min bäste vän bor i en liten liten liten by precis på gränsen till Sahara. Jag fick ett mess där hon skrev "det är lite läskigt att åka bilen på natten på grund av alla lösa dromedarer". I torsdags blev hon lurad på pengar, hon fick betala motsvarande 6 kronor för granatäpplena när hon borde ha betalat 3. Vilket gör att hon tänker palla lite granatäpplen på träden längs med vägen istället under en vecka.

Hon har lärt känna en äldre man, en sadelmakare, som gärna småpratar lite med henne för att arabiskan ska komma igång snabbare. Överallt vart än hon går har hon med sig ett litet block och skriver upp alla ord som hon snappar upp. Igår lärde hon sig räkna till 9000.

Det finns inga turistguider, inga färdiga språkprogram, hon bor inneboende i ett rum i en större lägenhet, ingen pratar något annat än franska eller arabiska. Hon är min idol, just nu.

Så jävla inspirerande.
Så jävla okonventionellt.

Inga kommentarer: