Money money money

Idag har jag lärt mig ett nytt sätt att tjäna pengar.
Jag smörar in mig för caddiemasteriet på klubben och får låna 20 golfvagnar. När gästerna från ett speciellt resebolag kommer till oss är det mitt jobba att ta emot dom. Och säger att jag lyckas fixa grymmaste priset på golfvagnar, just till dom. Och hyr därefter ut vagnarna för 14 euro i veckan.

280 euro, rakt ner i fickan.

Kaptitalism mina vänner!! Kapitalism!!

Det är för övrigt något som jag har funderat lite över senaste dagen. På hotellet där jag bor får man köpa en halv liter vatten för 1,6 euro. Om man rör sig, ungefär 2 minuters gång, så kan man gå in på Supermarketen och köpa en exakt likadan flaska för 0,4 euro. Igår hörde jag två svenskar (jag gav inte min nationalitet till känna) upprört förfasa sig över priset, för att i nästa sekund säga att det minsann två minuter härifrån finns att köpa exakt samma flaskor för 0,4 euro. Och ÄNDÅ köper dom dumma jävlarna vatten på hotellet som dom är irriterade på.
Vafan, har man gått med på att tillhöra ett kapitalistiskt utsugarsamhälle (och det hade dom båda svenskarna. Bor man på ett lyxhotell på Fuerteventura så är man en utsugare) så får man ju liksom spela spelets regler. Och le under tiden man gör det.

Annars är mina dagar ganska ensamma. Som alltid. Som överallt.
Igår försökte jag bli full. Det gick dåligt, så jag gick hem och kollade på Borat. Sen gick jag ut och promenerade i natten. Och stranden var lika ensam som jag. Inte ett enda knullande par så långt ögat såg. Kanske beroende på att medelåldern här i området har passerat knulla-på-stranden-mitt-i-natten gränsen.

Jag gick förbi ett helt tomt disco. Personalen stod och hängde runt baren. En ensam kvinna, fet, ganska gammal och rätt full, satt för sig själv och drack öl i takt till musiken. Jag skyndade bort därifrån, tillbaks till min promenad och försökte förgäves slå bort tanken på att det där var en bild av mig själv om 15 år.