Melodifestival, förstår jag!?

Ikväll har jag förstått att det är final i Melodifestival 2008.

Först fick jag ett mess:
"ett smärre dilemma har dykt upp. jag, linda och veronica ser på melodifestivalen o kan inte enas om i vilket land Belgrad ligger i".

Jag svarade Serbien. Och att - om jag inte minns helt fel - det betyder den vita staden.

Sen fick jag ett samtal! från en gammal kollega som skulle presentera poängen (fråga mig inte, jag vet inte). Hon skulle presentera poängen från en liten svensk stad och bad mig komma med en massa info om staden i fråga.

Hallå!? Är jag Nationalencyklopedin?
Och hur hamnade jag i ett så illaluktande träsk att jag hjälper till att göra Melodifestivalen bättre?

Nätterna

Nätterna är tomma och tysta vars man än är. Och trots att jag nästan alltid har en lektion vid 8-tiden på morgonen kommer jag aldrig i säng innan 3.
Igår tog jag jungfrusilen.
Och det är väl som man säger, inget är så härligt som just den. Men jag fick nån slags spel och skulle dränka mig i två meter höga vågor på en mycket stenig strand. Men det var som att jag vaknade till sans, släpade mig in genom underströmmarna och somnade på stranden.
Jag tror jag ska återgå till alkoholen.

Så här såg för övrigt de tomma stränderna ut i natt:



Och så här såg jag ut dagen efter jag blev en idiot. Det ser man nästan, att jag är en idiot alltså, på bilden.

Man kan aldrig smita

Jag är så oändligt mycket närmare ekvatorn än för ett litet tag sedan. Ändå landar det, på mitt hotell, skivor adresserade till mig. Jag har fått Johnossi, Joel Alme, Alf, Markus Krunegård, Patrick El-Hag, Millencollin och Nina Kinert. Och solen skiner, det är disigt, vågorna höga och jag vill alltid bada i Atlanten.

Men ensamheten börjar bli svår.
Inte så att det saknas människor här. Men dom är liksom...så sjukt fula.
Och jag är så jävla snygg. Eller nåt.

Money money money

Idag har jag lärt mig ett nytt sätt att tjäna pengar.
Jag smörar in mig för caddiemasteriet på klubben och får låna 20 golfvagnar. När gästerna från ett speciellt resebolag kommer till oss är det mitt jobba att ta emot dom. Och säger att jag lyckas fixa grymmaste priset på golfvagnar, just till dom. Och hyr därefter ut vagnarna för 14 euro i veckan.

280 euro, rakt ner i fickan.

Kaptitalism mina vänner!! Kapitalism!!

Det är för övrigt något som jag har funderat lite över senaste dagen. På hotellet där jag bor får man köpa en halv liter vatten för 1,6 euro. Om man rör sig, ungefär 2 minuters gång, så kan man gå in på Supermarketen och köpa en exakt likadan flaska för 0,4 euro. Igår hörde jag två svenskar (jag gav inte min nationalitet till känna) upprört förfasa sig över priset, för att i nästa sekund säga att det minsann två minuter härifrån finns att köpa exakt samma flaskor för 0,4 euro. Och ÄNDÅ köper dom dumma jävlarna vatten på hotellet som dom är irriterade på.
Vafan, har man gått med på att tillhöra ett kapitalistiskt utsugarsamhälle (och det hade dom båda svenskarna. Bor man på ett lyxhotell på Fuerteventura så är man en utsugare) så får man ju liksom spela spelets regler. Och le under tiden man gör det.

Annars är mina dagar ganska ensamma. Som alltid. Som överallt.
Igår försökte jag bli full. Det gick dåligt, så jag gick hem och kollade på Borat. Sen gick jag ut och promenerade i natten. Och stranden var lika ensam som jag. Inte ett enda knullande par så långt ögat såg. Kanske beroende på att medelåldern här i området har passerat knulla-på-stranden-mitt-i-natten gränsen.

Jag gick förbi ett helt tomt disco. Personalen stod och hängde runt baren. En ensam kvinna, fet, ganska gammal och rätt full, satt för sig själv och drack öl i takt till musiken. Jag skyndade bort därifrån, tillbaks till min promenad och försökte förgäves slå bort tanken på att det där var en bild av mig själv om 15 år.

Förresten...några bilder ska jag bjuda på också

Det här är liksom någon slags panormabild över golfbanan. Tagen med min mobil.



Och det här är en bild av hur de sjuka sjuka sjuka husen ser ut här. Lägg märke till konstgräsmattan.



Ytterliggare en bild av det Truman Show ställe som jag hjälper till att underhålla.

Fuerteventura

Kära ni.

Ledsen för den långa tystnaden. Men det beror på en rätt stor sak. Jag har flyttat.

Till Fuerteventura. En Kanarieö.
Jag pallade inte med känslan av att aldrig riktigt passa in i medievärlden. I kärnfamijlsvärlden. I de redan utpekade stigarnas värld.

Så nu bor jag i ett hotellrum, rätt fint, i ett Truman-show-område, äter hotellfrukost och buffé-middag Arbetar som golfpro på en golfbana några minuter från hotellet.

Det är skönt, därför att banan är grön i praktiken året runt. Greenerna är helt fantastiska. Såhär års har utelivet mycket övrigt att önska. Det är en hel del turister här (va fan, hela jävla ön bebos av turister, jag ska inte gnälla). Men just nu är det bara helt sjukt fula människor här som helst av allt vill moffa i JÄTTEmycket kött och bearnaisesås.

Jag har aircondition i rummet, den låter av bara fan. En minibar där det endast finns mineralvatten. Jag vet inte om det är för att jag är anställd, eller om alla gäster har det likadant.

Jag flyttade hit efter att ha fått ett erbjudande från en avlägsen bekant. Steve Ballestero håller på att bygga en RIKTIG Truman-show-stad, med konstgräs, färdig inredning, alla små hus (cirka 1000 stycken små enfamiljshus bygger han) har egen pool på den minimala konstgräsbevuxna trädgården och ligger mindre än tio meter från out-pinnarna på golfbanan.

Nästan alla som köper hus här, i mitt område (dom kostar runt omkring 2 miljoner euro) kommer från Irland. Hitills har jag räknat till 7 irländska pubar. Jag har inte lärt känna någon irländare än, däremot är Catherine, som serverar på klubbhuset en klippa. Vi har vissa grundläggande meningsskiljaktigheter, som att hon tycker att det är snyggt med en flatscreen, gillar män med SUV:ar och vill gärna ha barn. Men hon kommer från England. Vi kan prata med varandra.

Det är faktiskt rätt grymt att kunna meddela sig med människor.

Tanken är att jag ska hjälpa dessa irländare tillrätta med sin swing, sitt närspel och sina puttar. Jag underrättar er med resultatet av denna strävan.
Hur som helst: det var ingen nackdel att jag är utbildad lärare. Det var heller ingen nackdel att jag är en rosa svenne. Och det var absolut ingen nackdel att jag är duktig på golf.

Jag har skrivit kontrakt för en termin. Gud vet var det här kommer att sluta.